Nytt år

Jag vet att det kanske är ett lite väl kyligt konstaterande hellre än den invanda välviljan, men är det något man hört nog så här års är det väl 'gott nytt år'. Särskilt så här några dagar in på året när man precis kommit ur den perioden.

Det främsta skälet till att jag inte nyårsbloggat förrän den fjärde januari är helt enkelt att jag inte gjort det; jag har sovit, sett på film (The French Connection och Rashômon - demonernas port) och promenerat de senaste dagarna.
The French Connection (1971) var knarkjagande polisfilm med Gene Hackman som oftast undvek klyschor men ibland blev lite B; "I'm dead certain!" "The last time you were dead certain, we ended up with a dead cop!".
Rashômon (1950) är lite av en uppgörelse eller konstaterande från Kurosawas sida gällande människans svaghet (lite intressant hur regissörer blir mer och mer huvudpersonerna i sina filmer ju längre de jobbar); spännande format som förståeligt blivit en bakgrund mot vilken Hero (2004) setts, även om jag tycker båda två står bättre på egna ben. Men en ruskigt bra spelad film, särskilt de tre personerna i regnet.

Jag njuter särskilt av vädret just nu, när det äntligen är under tio minus. 12,8 var det när jag gick och handlade i morse. Jag njuter vanligtvis av kallt väder, dels är det fasligt friskt och dels bidrar det med en hel del vackra utescenarion (det ligger ett par Gåsviksbilder på bilddagboken, se efter själva från länken och de närmast följande). Och så mycket skönare nu när temperaturen året runt stiger och stiger.

Det har blivit ett par bra första dagar på året, och tack till Väsbyvännerna för ett par bra första timmar. Nu ska jag snart göra lunch med Samuel.

Tills nästa gång,


Uppdatering;
Något jag tänkt en hel del på den här morgonen är Kanada. Inte för att jag behövt veta något väsentligt, men jag har kommit fram till att det nog blir då jag skaffar Facebook för att hålla någorlunda koll på livet här hemma. Så ni som knappt kan vänta på varenda digital detalj i mitt liv (eller vad man nu sysslar med där) har ett och ett halvt års väntan kvar.
En lite mer omgående verklighetsrelaterad punkt är Dark Future Music. Sidan är något snäpp mörkare än musiken, men det hindrar inte musiken från att vara bra. Särskilt Into the Fire, fram till och efter 1:15.


Det här inläggets fundering...
...är hur fånig jag känner mig som dricker alkoläsk (ökända Bacardi dessutom) halv tolv på dagen. Men är jag läsksugen och det är det som finns hemma (och dessutom smakar ananas!) blir det så. Whu-pow!