LULZ

Jag sitter på Coops parkering i Älmhult nu. Tog med datorn för att pyssla med lite C++ på vägen ner, och när vi parkerade så hittade jag ett internet som inte krävde något lösenord. SCORE, i typ tio minuter tills mamma och pappa handlat klart.

Och nu ska jag lägga ner, för jag ska spara batterier. But still!!1

Tills nästa gång,

Det här inläggets fundering...

...är att jag börjar bli taggad på C++. Och att komma hem.

Thank God it's Thursday

Nu så, snart åker jag till Skåne. Firar midsommarafton där nere, så vi slutar för veckan och åker torsdag istället för fredag. Skööönt.

Nu har rutinångesten lugnat ner sig, det finns bara en liten krypande ångest över att jobbet är oroväckande monotont och så pass betungande för mig att jag inte orkar göra något mer fantasifullt och varierat på kvällarna. Men det löser sig, jag vänjer mig. Och nu behöver jag inte jobba på en vecka heller, det är ju ganska lättande.

Ehm... Ja, det var väl det om det nu. Jag packar klart och beger mig till bilen snart.

Tills nästa gång,

Det här inläggets fundering...

...är att det visserligen blir skönt, men jag ser ändå fram emot att komma hem. 16.39 på tisdag. :3

Lite mer funderingar

Idag var det soligt väder, vilket har varit ganska härligt. Och lite jobbigt, för jag skrapade färg från en fasad i två och en halv timme på slutet av dagen. Annars härligt.

Det grå var också en lättnad. Och så var det kul att kunna sova ut i Williams soffa igen efter några dagar som startat mellan sex och sju på morgonen.

Jag och Wille hann med en del stök som vanligt, bland annat en helkväll med en massa elektronik, och sedan bar det iväg till brunch på söndagen. En mysig stund det också.

Måndagen började trevligt, men jag kom inte iväg till körskolan som jag tänkt utan måste ringa dem någon kommande dag. Blev lång fikaeftermiddag/-kväll hos Kaiser efteråt, och idag var det åter jobb. Nu har jag varit hemma en dryg timme, och har mest duschat och satt mig här. Det känns lite fånigt att det är så skönt att ha vanliga kläder på sig efter en arbetsdag, men det innebär ju en viss frihet att man ställer sig utanför måleriet som är en ganska inrutad tillvaro.

Det känns bra och är praktiskt orienterat (vilket är en skön omväxling efter seemingly endless studier plus ett läsår randomuniversitet), men inget jag vill ägna alla mina år åt. Jag hoppas bara att jag inte fastnar för mycket i det.

Just nu är jag bara utmattad. 40-timmarsveckor måste verkligen vara förödande, min mesta har varit 28 timmar och bara det tog väldigt mycket energi.

Jag får passa på att vila den närmsta veckan. Jag jobbar i morgon och fram till två på torsdag, sedan åker jag till Skåne med familjen. Hoppas att det vädret blir skönt då också.

Håller på att fundera över saker att ha med. MacBoken för hemresan, en vanlig bok och mobilladdare är väl de viktiga detaljsakerna. Hemma är jag på tisdag, 16.39 kommer jag att kliva av tåget och det längtar jag faktiskt redan lite efter. Sedan upp i varv igen, körlektion klockan tio nästa morgon och jobb två dagar fram till helgen efter det. And so on and so forth, hur resten av sommaren artar sig kan tas senare.

Jag har aldrig varit mycket för att på allvar kommunicera vad jag tänker, men det senaste året har jag börjat få upp ögonen för det här med att prata utan något syfte hela tiden. Som nu, jag har en ond föraning om att allt det här kommer att kunna ta knäcken på mig, men jag kan åtminstone ventilera lite om det.

Alltså... Nu när allt är ute och ventileras känns det som att jag kan tackla lite riktigare funderingar, men nu har jag slut på energi. Lite ledset att jag inte har någon tid kvar att bestämma över innan Skåne (Kaiser i kväll, introducera Anton för kattvaktsjobb i morgon), och inte mycket när jag är hemma heller.

Jag tror att grejen med att göra vuxna till vuxna är att se till att de inte har tid att må bra.

Spontant känns det som att allt det här kommer rasera humöret och optimismen som jag byggt upp det senaste året, men det blir nog en fråga om inställning. Ändå, oroande. Jag tycker om att må bra.

Nu ska jag lägga ner innan jag tänker högt i tydliga och tråkiga cirklar.

Tills nästa gång,

Det här inläggets fundering...

...är att jag får hålla hjärnan i form så mycket jag orkar. Att lära sig C++ är ett bra steg, kanske bygga på med C (och C# och .NET, de var ganska efterlysta på platsbanken). Sedan får jag hitta något skitlurigt sätt att förvandla det till inkomst och förhoppningsvis komma bort från delar av mördarveckorna.

Jag är inte gjord för det här, och när jag väl anpassat mig, vem blir jag då?

Mums in general

Återigen ett tag sedan sist. Nu sedan senaste kollapsen (som för övrigt är borta och nästan glömd) har jag försökt varva ner lite, men det har kommit med dålig timing eftersom det var samordnat med ett antal studentmottagningar. Ett par stunder kändes det som att allt jag gjorde var att duscha och dricka vin, men det blev många vänner, nya som gamla. Och jättegamla, var på Rebecca Morrisseys mottagning och det blev hoppupp och bära runt i köket-kram när vi sågs för första gången på evigheter och vi måste självklart ses i sommar.

Lite liknande upplevelse när jag träffade min kusin Electra (tidigare bara mellannamn men nu standardnamn), som jag inte sett på tio år och som pluggade animation på konstfack vid telefonplan, bodde i en liten brunmålad etta på Sveavägen, hade impulsträffat en kille i Stuttgart (!) på en animationsfestival; och varför skulle ni bry er om mina kusiner? Summan av kardemumman är att hon är en av världens coolaste människor.

In other news så hann jag efter lungkollaps och hetsvecka därefter (och ett par möten med Ellen och Chriss - de promenaderna är alltid ljuspunkter, keep 'em coming) sova ut på söndagen. Det kändes ovant men underbart, ska lägga mer tid på det i fortsättningen.

Att sova ut fick sig en törn redan morgonen efter då det var röntgen vid tio i nio, sedan var jag igång hela dagen igen. Hade en lugn och mysig stund på morgonen, men utöver det var det bara fart. Och morgonen därpå hände något nytt ovant.

Jag kunde inte sova ut, för att jag skulle jobba. Jag jobbar, åtminstone några veckor framöver, med min pappa på Danderyds måleri med uppgång klockan sex varje morgon och det känns jättebra. Det är klart, efter lösplugg och kvällskurser så känns ju rutinen både klaustrofobisk och välbehövd.

Och undra på att vuxna blir så vuxna när det knappt finns tid att göra sådant som är roligt. Några timmar på kvällen och två lediga dagar simply doesn't cut it.

Dessutom har jag ett par nya saker på gång. Sedan en dryg vecka har jag kommit igång med mina körlektioner på Tibble trafikskola, jag har bara tagit två stycken men redan nu känns det bra. Förstås får man ju börja från början, håller på att repa det jag inte underhållit vad gäller krypkörning och tätare områden. Vilket kompletterar perfekt, eftersom den mesta av min övningskörning är ute på landet och där är det nästan bara landsväg. Också en träning, men inte bra för detaljkörningen.

Nu ska jag börja repa båda två, och det känns skitoptimistiskt. Särskilt lektionerna, jag blir så pepp! Så fånigt pepp att jag efter första lektionen halvskuttade till centrum medan jag lyssnade på The Ecstacy of Gold

 

varvat med Indiana Jones och lite Morricone överlag. Det kändes störtfånigt men underbart. Och, till alla äventyrslystna gröna bilvänner som läser det här, borde inte det här vara en perfekt bilåkarlåt när man rullar fram till slutet av resan?

Nästa körlektion är nu om två veckor, och jag ska tänka efter vad som är en realistisk plan för körkortet. Före födelsedagen låter underbart men optimistiskt, och då är det bara att step up. Vilket blir svårt när jobbet också blir tyngre snabbt vartefter sommaren framskrider, men då har jag åtminstone råd med lektionerna som... jag inte har tid till? Makes perfect nonsense.

Struktur kan jag i alla fall få på mitt nonsens, för jag har skaffat en kalender för första gången sedan skolan. Känns riktigt bra, har varit ett klart underskattat fenomen. Det, och så har jag skaffat skor som jag blev tillsagd att göra för ett halvår sedan och sommarlovskort.

Bear with me en liten stund till, har man dålig bloggarvana så blir det mycket på en gång när man väl sätter sig.

Blev tipsad om att stoppa in den här på bloggen, så den får bli pausunderhållning;

Okej, kortare halvlek kvar nu. De spelintresserade som läser det här vet förmodligen att E3 kommit och gått, och det bjöd på ett ordentligt smörgåsbord av kommande läckerheter. Jag ska fatta mig kort, för jag har inte engagerat mig så mycket, och bara nämna några saker.

Uncharted 2 verkar läckert. Riktigt läckert. God of War III verkar riktigt brutalt, så som sig bör. Och jag har aldrig kommit helt in i Assassin's Creed, men uppföljaren verkar riktigt imponerande. Av någon anledning. Storyn är inte lika engagerande som ettan (och har mindre Kingdom of Heaven-potential), och dialogen i ettan var ganska medelmåttig men ibland riktigt träffsäker.

Det är något mer som lockar med tvåan, det är inte intellektet utan den där delen av hjärnan som gör att man njuter så av riktigt bra spel, filmer och musik. Nyfikenheten är vid det här laget vaken, i alla fall. BioShock 2 har jag inte ens kollat på, men jag tror i ärlighetens namn att det nog inte behövs.

Jag har också sneglat en hel del på datorprogrammering de senaste månaderna. Inte för att det någonsin tilltalat mig tidigare, utan för att vi kom in på det lite sporadiskt på datormusiken och jag började se möjligheter. Så nu ska jag gräva ner mig lite i C++ och kanske läsa en kurs i C i höst, så får vi se vad som kommer ut på andra sidan.

Och om jag läser den kursen så kommer jag nog att behöva skaffa en netbook (eftersom de program som används i kursen är Windowsbaserade), vilket vore mysigt men egentligen överflödigt. Jag gillar tanken, men har ingen riktig användning för den.

Så, det var det.

Tills nästa gång,

Det här inläggets fundering...

...är att mitt bloggande känns lite väl bipolärt ibland, och nog med rätta.